Årsdag...
Ett år sen igår sedan svärmor somnade in...
Har fortfarande så svårt att förstå allt som hänt
Under drygt ett år gick tre nära o kära bort...
Och jag blev sjuk...
Ibland är det tyngre än tyngst
Svärfar...
Svenne...svärmors bror
Svärmor
Hela helgen gick i olusthetens tecken...
Men så hände något!
Tror jag fick en hälsning från livet på andra sidan...
Jag väljer i allafall att tolka det som så!
Sicken sötnos som låg o sov på en höbale ute på åkern!
Tror stenhårt att svärfar Räven Gösta hade ett finger med i spelet!
Sen kändes allt lite lättare igen!
Ytterligare en räv dök upp, den här gången i Trönö...och på väldans långt håll
Lite längre bort i Trönö...och ännu längre bort från lilla kameran dök plötsligt en älgko med två kalvar upp!
Ett uschligt foto blev det enda på den familjen...suck!
Nästan lika uschligt blev det på Orrtuppen som plötsligt fanns framför bilen!
Och tvärs över gatan här hemma i Borg upptäckte jag häromdagen denna sötnos!
Dom är två men bara den ena ville vara med på bild...
Det sägs ju att djur har en läkande egenskap...och jag håller med!
Kramen!
Tufft hsr ni hsft du och maken....men nog tror jag dina svärföräldrar nickar belåtna till er båda i Borg nu.
Klart de har ett finger med i spelet.....räven var för härlig som låg där så fint.
Du börjar bli rena rama naturfotografen du min vän.
KRAM
Hej på dej! :-)
Håller fullständigt med dej om att djur är bra på alla sätt och vis för vårt välbefinnande - men jisses vilken safari du fick uppleva i helgen!!! Fotona på räven på höbalen är ju verkligen något utöver det vanliga - dem borde du skicka in till er lokaltidning eller nåt sånt! :-)
På en åker jag kör förbi varje dag på väg till och från jobbet, ligger det några nya vita ensilagebalar. De hade nog inte legat där mer än ett par dar, förrän det en natt uppenbarligen kom förbi en flock vildsvin... De har bökat upp gräset tätt intill varenda bal - man bara väntar på att de nån natt ska ha återvänt och öppnat balarna också!? Hm...
Tack för titten hos mig!
Du har så rätt i att djur(nästan alla slag) är läkande!
Det är däremot inte Ricin, men väldigt vacker och lika giftig, har odlat den i några år med egna frön som jag tar undan var höst.
Stor och ståtlig blir den, Du kan Googla på Ricin så får Du veta mer.
Din svärmor och jag har samma födelseår 1938, kanske min tur/otur snart?
Tänker ofta på Dig och Din Dumma mage, kan Du inte få någon hjälp?
Kramen*
Vilken år ni hade,
med så mycket sorg!
Ingen av dem var ju gammal heller,
inte underligt kanske att du blev sjuk?!
Klart det var en hälsning med räven,
det var väl bara björn som inte visade sig.
Och så den där mårdhunden, hoppas man slipper
få den i vår natur...
Men den är på väg!
Sakta med säkert på väg mot Västernorrland och
sedan blir det Gävleborg...
Inte så farlig för oss egentligen, men drar ju
med sig rabies och annat skit!
Hoppas du får en fin tisdag,
du är väl redan på jobbet, och jag som ligger
och drar mig... Får skärpa till mig ;-)
Kram
Ja, inte var det ett trevligt år ni hade, men nu så är det ju bättre..
Räven, det var med största sannolikhet en "hälsning" från din svärfar, precis som domherren för mig..
Ha dé!/Kram
Klart du fick en hälsning det är jag övertygad om.
Förstår att det var ett tungt år...Kram
ofta är det tyvärr så att fler går bort under kort tid, ha en fin dag nu
Ledsamt när många lämnar jordelivet o tillvaron blir lite tom. Men härligt du fick en hälsning från andra sidan. Vacker räv. Inte ofta man ser dom. Oh en älg med, många fina djur på din blogg idag. Härligt.
Kramiz Anki N
Det var ett tungt år för er och så dina egna problem till råga på allt. Ibland prövas man mer än vad som vore nödvändigt kan man tycka.........
Vilket vilddjursliv det verkar vara där uppe i skogarna. Härligt.
Idag var det en björn i vår skog........åtminstone om man ska tro dagisgruppen vi mötte. Den ene tittade på mina hundar och sa "titta....bjöööön"....
Du kan tro att dagisfröken vände sig om snabbt!
kram Anette
Det är jobbigt när ens nära och kära dör ifrån en, man kan tycka att det är väldigt onödigt...
att du också blev sjuk gjorde ju inte saken lättare.
Självklar fick du en hälsning från andra sidan genom räven och alla de andra djuren.
Själv när jag var nere i en djup svacka kom en liten fågel varje morgon säkert i en veckas tid och pickade på köksfönstret, den satt kvar länge och tittade in.
Kramen
Meeeen alltså här är ju världens djurpark ju..ha ha..ja men det är säkert så..att det finns en koppling ska du se..på nåt vis föds vi pånytt..det är min övertygelse..jag har varit hos min illa svärmor just..90 år idag..:) pigg o kry..nyfiken och trallande glad..
Här tittar jag in och hamnar i rena rama dkurparken, vilka underbara bilder Du tagit på alla djuren, givetvis inklusive Ditte;)
Ja, tufft har Ni haft med mkt sorg och sjukdom, hoppas att resten av 2010 och sedan kommande år blir tusan så mkt bättre!
Kramar!
annette
Här har vi med haft sorg gånger tre. Idag gick min morbror bort efter en tids sjukdom. Vissa år är värre än andra, och sen givetvis att ens föräldrar och äldre släktingar kommit upp i åren.. Men jobbigt är det.
Ja Du Ragnvi vad skriver man till Dig, för Du ska bli munter.En fräckis kan jag tyvärr inte ge Dig, för mitt Incredimail har låst sig.Och någon historieberätterska har jag aldrig varit.Som Receptionist i portierlogen fick jag många fräcka historier från herrar i alla åldrar.Jag som ung o.pryd visste inte hur man skulle ta dem, skratta, fast jag tyckte det kändes så genant.Att gamla gubbar kunde uttrycka sig så.Så jag sa: Ursäkta jag hörde inte, stod i andra tankar, (jag hade visst hört)
Men själva skrattade gästerna läppen ur led.Inte en enda minns jag.Kanske lika bra det.
Yngves son skickade en fräckis, som man absolut inte skickar till en sådan som mig, han känner ju inte mig, har aldrig träffat mig.Den passade till hans far, för han skrattade.Sa till honom det i telefon när han ringde.Så nu slipper jag få sånt löjligt.
Är det Din kanin.Ursöta är dom.Min dotter hade 2 dvärgkaniner, som jag fick sköta om.Sen hade hon en som vuxen också,tyvärr finns den i kaninhimlen nu.
Men dit ska vi inte på bra många år.Du som är nygift och allt.Fru Mattsson ! var rädd om Dig och Din hälsa.kram Mi
Åh vad längesedan jag såg en räv :-) De är å söta!!
Vad drömde du då?
usch va tungt det året va för er,
men å va gulligt den lilla räven sov där å va bra foton,
kramen
Ja, på årsdagar och födelsedagar går oftast tankarna extra mycket till de kära som lämnat oss.
och saknaden känns...och precis som du skriver ibland är det tyngre än tyngst.
Så fina foton du visar oss här.
Och oj, vilka fina foton du lyckade fota av räven...ser så sött ut.
och de övriga djuren som höll sig framme också.
Och ja, djur har en läkande egenskap...man mår oftast mycket bra tillsammans med dem.
Kram tillbaks
Morning vännen! Ja, nog var det ett tungt år för er, det är konstigt att så mycket ska hända på så kort tid...Varför ska människan prövas så hårt??
Men nu känns det väl lättare?? Om man bortser från den förbaskade magen, då...Det har ju faktiskt hänt positiva saker senaste tiden, Fru Matsson...;-)
Tror jag håller med dig ang djuren, dom har så oerhört mycket att ge, och visst var det ett tecken från andra sidan att du skulle se räven, han är med er, känns dt som..
Härliga bilder tycker jag, på ALLA djuren! Kram goding!!
Ja visst har djur en läkande egenskap. Helt fantastiska bilder. Och nog tror jag att den lilla räven var en väldigt speciell räv.
Kram
ja det tror jag absolut att djuren har läkande egenskaper och i bland tror jag våra saknade nära kommer i djurens skepnad också min vän...
Visst var det jag som varit här!! Bra jobbat att hitta mig när det nu inte funkade på vanligt sätt. Underbara bilder på rävarna, även om rävarna just nu mest gör mig orolig. Det finns räv som stryker omkring vår gård på kvällarna och jag är så rädd för att släppa ut mina kattungar. Vi tror just att det var en räv som tog vår gamle katt.
Ha det gott!
Självklart va det ju spjuvern Gösta som skickade en hälsning. Han hade ju alltid glimten i ögat :) Bodde i huset mittemot Aina o Gösta när jag växte upp. Hälsa Ingemar så gott och hoppas ni får det fint framöver. Och förstås Lycka till med äktenskapet!
Det var ett väldigt vackert inlägg om de nära och kära som lämnat detta jordiska. Tur man har dem kvar i hjärtat. Jag kan ärligt säga att jag vet precis hur det känns.
Alla djurbilderna var fantastiska. KRAM
